Fler lantbrukare påverkas av klimatet

Landshypotek Bank har med fem års mellanrum ställt samma fråga till 1 000 lantbrukare, om vad de tror klimatförändringarna kommer att innebära i närområdet och i företagandet.

Jämfört med för fem år sedan tror betydligt fler lantbrukare att förändrat klimat kommer att påverka verksamheten.

– De senaste årens extrema torka och översvämningar har slagit hårt mot många lantbrukare, och jag tror det har påverkat synen på klimatets konsekvenser för den egna verksamheten, svaren i den här enkäten visar på ett stort skifte, säger Stefan Malmström, affärschef för jord- och skogsfinansiering på Landshypotek Bank.

Skiftet kommer efter en femårsperiod då lantbrukarna har upplevt speciella år, med extrem torka och stark nederbörd.

Svaren på årets enkät (pdf) visar på en dramatisk förändring på samtliga punkter. Lantbrukarna ser att det kommer att bli varmare, kallare, torrare och blötare.

Skillnaden i svaren är dramatisk, och kommer efter att lantbrukarna har upplevt speciella år, med extrem torka och stark nederbörd:

• Mer än dubbelt så många trodde 2019 jämfört med 2024 att klimatförändringen inte skulle påverka deras företag, andelen har gått från 35 procent 2019 till 17 procent 2024.
• Samtidigt tror allt fler att förändringarna kommer att påverka företagets lönsamhet negativt. Andelen har ökat med mer än en tredjedel, från 26 till 36 procent.
• Andelen som tror att förändringarna får negativa konsekvenser är mångdubbelt större än den som tror att det kommer påverka deras lönsamhet positivt, 36 jämfört med 9 procent.

Resultatet i korthet: Dramatisk ökning sedan 2019

Lantbrukarna tror på en stor förändring i klimatet när det gäller att det blir:

• Blötare: 2019 trodde 27 % att det skulle bli blötare, 2024 anser 46 % det, dvs. en ökning med 77 %.
• Kallare: 2019 trodde 3 % att det skulle bli kallare, 2024 anser 9 % det, dvs. en ökning med 200 %.
• Torrare: 2019 trodde 33 % att det skulle bli torrare, 2024 anser 48 % det, dvs. en ökning med 45 %.
• Varmare: 2019 trodde 30 % att det skulle bli varmare, 2024 anser 41 % det, dvs. en ökning med 37 %.

Känslan hos lantbrukarna återspeglas också av en färsk rapport som SMHI gjort på uppdrag av Landshypotek, som tydligt visar på de fysiska förändringar som lantbruket står inför.

När rapporten summeras går det att konstatera att ett förändrat klimat innebär både utmaningar och möjligheter för svenska lantbrukare och svensk livsmedelsproduktion, där:  

• Medeltemperaturen fortsätter öka. För närvarande förskjuts klimatzonerna i Sverige norrut med en mil om året.
• Växtsäsongens längd blir längre.
• Antal värmeböljor blir fler och längre. Samtidigt blir det blötare, särskilt under höst och vinter och i Sveriges norra delar.
• Stigande hav kommer påverka de sydligaste delarna av Sverige.
• Mildare vintrar gynnar lövträd, men då också överlevnaden hos hjort, rådjur och älg vilket kommer öka betestrycket på löv- och tallplantor.

Stor utmaning – vad krävs?

– Undersökningen bekräftar det som vi vet; att allt fler lantbrukare märker av förändringen och jobbar aktivt för att utveckla sina verksamheter, antingen för att dra nytta av positiva förändringar eller för att hantera de negativa. Lantbrukare har jobbat med vädret som grund i alla år, så det finns goda förutsättningar för arbetet med omställning och anpassning till ett förändrat klimat, säger Martin Kihlberg, hållbarhetschef på Landshypotek Bank.

– Grundläggande för att lantbruket ska klara av att göra nödvändiga klimatinvesteringar i sin verksamhet är att verksamheten är lönsam. Det kommer krävas mer från många aktörer i samhället för att möjliggöra för den utvecklingen och därmed fortsatt livskraftig svensk matproduktion, säger Stefan Malmström, affärschef för jord- och skogsfinansiering på Landshypotek Bank.

Förra året presenterade LRF en rapport som visade att den gröna omställningen inom lantbruket kommer att kräva investeringar på 80–85 miljarder kronor ute på gårdarna. Det här är givetvis investeringar som lantbrukarna inte kommer att klara av att göra själva.