Normalt skördeår – en lättnad för lantbrukarna
Med säsongens stabilare väder, jämfört med i fjol, ser skörden ut att ge högre volym och betydligt bättre kvalitet jämfört med förra året. Det är en lättnad för de växtodlande lantbrukarna, då nära hälften av omsättningen kommer från skörden, och i en tid där mycket annat upplevs som utmanade i lantbruksföretagarens ekonomi. Vi har sammanställt rapporter om skördeläget i hela landet och belyser vad det betyder för svenska livsmedelsproduktionen.
Skörden är en av årets viktigaste händelser inom lantbruket. Siffror från Jordbruksverket* visar att 42–48 procent av omsättningen för bönder med växtodling som huvudsaklig produktionsinriktning härrör sig från intäkter från skörden av spannmål och oljeväxter, så hur den blir är avgörande för många lantbruks-företagares ekonomi.
Som specialister på utlåning till jord- och skogsbrukare har Landshypotek sammanställt rapporter om skördeläget runt om i landet och sätter det i en kontext av vad det betyder för lantbruket och svenska livsmedelsproduktionen. Av årets skörderapport framgår bland annat att lantbruken generellt haft ett väsentligt bättre skördeår än 2023.
Skörden är relativt normal – definitivt bättre än fjolårets:
- Volym är bra – spannmålavkastningen per hektar är högre än förra året. Den totala volymen är definitivt högre än förra året och nära vad som normalt, trots lägre andel höstsådda grödor som har högre avkastning per hektar.
- Kvalitet är god – den har förbättrats väsentligt jämfört med förra året då en stor andel av skörden inte höll tillräckligt hög kvalitet för att bli livsmedel. Generellt är många nöjda med årets kvalitet, även om delar av södra Sverige har haft sämre kvalitet på vetet. Vallskörden bedöms hålla god kvalitet och många lantbrukare har varit mycket nöjda över kvaliteten på den viktiga förstaskörden.
Som ofta förekommer variationer, både mellan och inom regioner. I år gäller det särskilt för vårsådda grödor, där skörden inte alltid matchar den förväntade avkastningen, vilket kan betyda att skörden inte matchar lantbrukarens kostnader. På vissa håll har det varit kraftiga regn som påverkat skörden negativt, även om det varit långt ifrån lika tufft som i fjol.
– Skördevolymen och kvaliteten betyder mycket för företagets ekonomi, men även annat, som exempelvis avsalupriserna, är avgörande för totalen. En normal skörd ger lantbruksföretagare ett visst andrum och är därmed en betydande grund för att företagare ska våga satsa och investera för framtiden. Där igenom är den också viktig för Sverige. Om Sverige ska kunna öka självförsörjningsgraden på livsmedel måste lantbrukssektorn växa, säger Per Lindblad, vd för Landshypotek Bank.
Låga avsalupriser dämpar delvis lättnadskänslan
Världsmarknadspriserna på spannmål har haft en negativ utveckling under senaste månaderna, även om en liten uppgång skett senaste veckan. Även om det är ett ganska normalt säsongsmönster är priserna nu väsentligt lägre än för ett år sedan. Priset på raps har följt med sojapriserna ner. Detta kompenseras till viss del på kostnadssidan eftersom priserna på flera insatsvaror, som t.ex. diesel och gödsel också har fallit.
Ta del av Landshypoteks skörderapport 2024
Sammanställningen av skördeläget bygger på rapporter från lantbruksföretagare som också är förtroendevalda samt andra inom Landshypotek som arbetar dagligen med lantbrukets ekonomi.
I Rapporten ”En översiktlig sammanställning av skördeläget och lantbruket i Sverige och flera av landets regioner” går det att läsa mer om vad skörden betyder för Sverige och svenska lantbruket, samt nedbrutna rapporter från olika regionala områden runt om i landet.
Landshypoteks skörderapport 2024 (pdf)
*Siffror från Jordbruksverket (Jordbruksekonomiska undersökningen 2022) visar att 42–48 procent av omsättningen, under åren 2018-2022, för bönder med växtodling som huvudsaklig produktionsinriktning, exklusive skogsintäkter, härrör sig från skörden av spannmål och oljeväxter.