Stefan Malmström och Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef Landshypotek Bank

Riksbanken sänker styrräntan

Dagens besked från Riksbanken att styrräntan sänks med 0,25 procentenheter var i linje med den förväntan som många hade. Landshypoteks affärschefer välkomnar den fortsatta sänkningen.

– Även om beskedet var väntat är det samtidigt välkommet. Vi valde att redan i början av augusti gå före det och agera med sänkta räntor. Nu kom beskedet som är en bekräftelse på att Riksbanken känner sig trygg med att inflationen är på väg att stabilisera sig vid målet.  Bolånetagare kan därmed se lite ljusare på framtiden när räntorna sjunker, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef för bolån och spara på Landshypotek Bank.

För många lantbruksföretagare är det också ett glädjande besked.

– Det är nu tydligt att vi har passerat räntetoppen, och det innebär i sin tur lägre kapitalkostnader för eventuella investeringar och det gör att planeringshorisonten blir bättre. Man kan känna sig ganska trygg med att kapitalkostnaderna i varje fall inte kommer att stiga de närmaste åren. Du skjuter inte längre mot ett rörligt mål som kan skada dig, säger Stefan Malmström, affärschef för jord- och skogsutlåningen på Landshypotek Bank.

Inflationen är nyckeln

Att Riksbanken valde att sänka styrräntan var väntat utifrån inflationssiffran för juli och den svaga BNP-tillväxten under andra kvartalet. Inte heller kronans utveckling kunde vara ett skäl att inte sänka räntan. Visserligen har den försvagats under sommaren, men de senaste veckorna har den stärkts. Data har alltså kommit enligt Riksbankens förväntan och eftersom de vid senaste mötet ganska tydligt kommunicerade att räntan skulle sänkas var det ett odramatiskt beslut.

Signalerna från centralbanker i omvärlden har också blivit alltmer tydliga att räntesänkningar är på väg. Därför behöver inte Riksbanken vara oroliga att räntedifferensen blir så stor att det riskerar att försvaga kronan, vilket skulle kunna äventyra inflationsnedgången.

Det här mötet innehöll ingen ny penningpolitisk rapport utan bara en uppdatering. Därmed presenterades heller ingen ny räntebana. Det fanns dock förväntningar i marknaden om att det skulle komma en kommentar som antydde att Riksbanken kunde tänka sig en snabbare räntesänkningstakt än de två till tre sänkningar som finns i den aktuella banan från juni-mötet. Marknaden har redan prisat fyra sänkningar i år.

Resultatet blev att Riksbanken accepterade marknadens syn och nu ser möjligheten för en snabbare räntesänkningstakt.

Blir det fler sänkningar?

Marknaden har redan prisat in fyra sänkningar i år och att räntesänkningarna ska fortsätta nästa år, vilket skulle ge en styrränta på 2,0 % till sommaren 2025 och ner till 1,75 till årsskiftet 2025/2026. En ganska aggressiv räntesänkningstakt om man jämför med Riksbankens egen bana som pekar på att räntan ska bottna på 2,50 % och nå dit först 2027. Dagens beslut pekar dock på att den nivån kan korrigeras nedåt eller åtminstone tidigareläggas.

– Om prognoserna faller in rätt att inflationen kommer ner samtidigt som ekonomin tar bättre fart är frågan om Riksbanken verkligen kan följa den räntesänkningstakt som marknaden prisat. Ekonomin ska ta bättre fart tack vare att hushållen får mer kvar i plånboken när räntan sänks och därmed kan öka sin konsumtion. Då stiger efterfrågan i ekonomin och därmed ökar pristrycket igen. Riksbanken måste alltså balansera de effekterna för att undvika en ny inflationsuppgång, säger Åke Källström, ränteanalytiker på Landshypotek Bank.

Vad betyder Riksbankens besked lite mer konkret?

– För bankens befintliga bolånekunder med 3-månaders bindningstid uppdateras räntan var tredje månad. Det betyder att en räntesänkning inte ger effekt direkt på varje enskilt lån utan det kan ta ett par månader innan det märks i plånboken. För nya kunder eller om du väljer att binda ditt lån gäller den nya räntan omedelbart, berättar Catharina Åbjörnsson Lindgren.

– Med lägre låneräntor tryggas överskottet i det enskilda företaget på ett bättre sätt. Även om det dröjer innan man ser de direkta effekterna i sin likviditet och balansräkning kan fler känna sig trygga med att kapitalkostnaderna i företaget på sikt är på väg ner, säger Stefan Malmström, affärschef för jord- och skogsutlåningen på Landshypotek Bank.