Så kan vi hjälpas åt för att minska matsvinnet
Att så mycket som en tredjedel av de livsmedel som produceras i världen kasseras innan de når tallrikarna är ett enormt slöseri. Den 29 september varje år uppmärksammas det onödiga svinnet genom den av FN instiftade ”matsvinnsdagen”. Landshypotek, som har både lantbruksföretagare och hushåll i kundstocken, hänger såklart med på tåget. I informationskampanjen ”matsvinnsveckan”, som inleds idag måndagen 23 september, uppmärksammas hur vi – var och en – kan bidra till att minska det i vår vardag.
– Landshypotek är en bank för både landets livsmedelsproducenter och konsumenter. Genom ”matsvinnsveckan” vill vi uppmärksamma hur mycket livsmedel som kasseras helt i onödan och tipsa om hur man bättre kan tillvarata maten som produceras, säger Malin Svedberg, hållbarhetsspecialist och initiativtagare till informationskampanjen ”matsvinnsveckan”.
Matsvinn och livsmedelstapp förekommer i alla led i livsmedelskedjan
En dryg tredjedel av den mat som produceras i världen går till spillo och tappet sker i hela kedjan; i primärproduktionen, hos grossister, livsmedelsproducenter, butiker, restauranger, storkök och hushållen. Och det är inga små mängder det handlar om. Per sekund är det 80 000 kg och matsvinnet står enskilt för världens tredje största utsläpp. Om "matsvinn" var ett land, skulle det ta hem platsen som världens tredje största utsläppare av växthusgaser. Bara Kina och USA är värre.
I Sverige står hushållen för den största mängden svinn
Hushållen står för det största svinnet där nästan hälften av livsmedelsavfallet är kasserad mat. De livsmedel som slängs mest är grönsaker, spannmål, frukt, rotfrukter, mejeriprodukter, kött och fisk.
– Såklart är en del avfall oundvikliga, till exempel skal, ben och kaffesump, men mycket slängs helt i onödan – som matrester och oöppnade förpackningar som kasseras – vilket är ett stort problem globalt. Att så mycket mat slängs och svinnas samtidigt som många människor inte har mat för dagen är allt annat än etiskt försvarbart, menar Malin Svedberg.
Problemet är alltså jättestort ur flera aspekter, men vi kan alla bidra till att göra något åt det betonar Malin Svedberg.
– Som hushållskonsument är ett enkelt första steg att planera sina matinköp bättre, handla lagom mängder i taget och se till att äta upp det man köpt. Många råvaror ratas också redan innan de når butiken och blir istället till djurfoder eller biogas. Vi borde alla bli mer toleranta och acceptera exempelvis en krokig morot eller en rödbeta med knölar på. Det skulle också gynna de så viktiga livsmedelsproducenterna, lantbrukarna, säger Malin.
Flera konkreta tips och råd för att minska matsvinnet hittar du här samt i Landshypotek Banks sociala medier från och med vecka 39.
Läs även hur den gotländska ekobonden Åsa Gustafsson, med eget packeri och lösningar för de råvaror som inte kan säljas i butik, minimerar svinnet från det som odlas på gården.
På Hulte Eko minimeras svinnet med det egna packeriet
Några källor för att läsa mer om matsvinnet
Här är några källor till den fakta vi refererar till där du kan läsa mer om matsvinnet