Oförändrad styrränta: Landshypoteks affärschefer kommenterar Riksbankens besked

Riksbanken höjer prognosen för inflationsutfallet för 2025 från 2,0 till 2,5 % men utgår utifrån att inflationen når målet om 2,0 under 2026. Räntebanan för den framtida styrräntan lämnar Riksbanken oförändrad om 2,25%.

Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef för bolån och spara på Landshypotek Bank säger: 

– Hushållen har under en längre tid kunnat glädjas åt lättnader i sin hushållsekonomi med de successiva räntesänkningar som genomförts av Riksbanken. Dagens besked bekräftar att räntesänkningsperioden kan vara över. För bolånekunderna kan det vara en signal att göra val av bank och räntebindning utifrån nuvarande situation och inte fortsätta hoppas på räntesänkningar utan att de ställer in sig oförändrade eller högre räntor i framtiden.

Stefan Malmström, affärschef för jord- och skogfinansieringen, anger: 

– Vi ser nu en tydlig förändring från sjunkande till stabiliserade räntor och om åt något håll, att vi snarare går mot höjningar. Gårdsägarna är sannolikt väl förberedda för överlagda investeringsbeslut för gården eller för att utöka arealen, även i en fortsatt stökig tid. Räntekostnaderna har stabiliserats och i investeringsbesluten räknar man på en ränta som åtminstone ligger på dagens nivå. Med tanke på de snabba kasten så förstår jag att det är många som nu ser över räntekostnaden genom längre tids bindning av räntan. 

Fram till de senaste inflationssiffrorna trodde många på en ytterligare sänkning av styrräntan under våren. Den senaste inflationsrapporten blåste bort den förväntan. Inflationsutfallet för både januari och februari låg klart över Riksbankens mål på 2,0 procent.

Marknaden, där aktörer agerade utifrån snabbt ändrade förväntningar, var redan inställd på att det inte skulle bli fler räntesänkningar. Mest spännande inför Riksbanksmötet var därför att se vilka kommentarer Riksbanken skulle ge utifrån inflationsutfallet och prognosen över styrräntans utveckling den så kallade räntebanan samt den ekonomiska utvecklingen.

Många ekonomier brottas med för hög inflation

Problemet med för hög inflation som biter sig fast är långt ifrån begränsat till Sverige utan märks i hela västvärlden. I USA var kärninflationen (PCE) för tredje kvartalet högre än väntat. Även i Storbritannien, EU och Tyskland har inflationsutfallet varit sämre än väntat.

Den ökande osäkerheten kring säkerhetspolitiken har påverkat Europas ekonomi. Tysklands beslut att satsa stora summor på försvar och infrastruktur har fått marknadsräntorna att stiga kraftigt. Investerare tror att den tyska regeringen kommer att behöva låna mycket pengar, vilket ökar utbudet av långfristiga obligationer och leder till högre räntor. Dessutom kan en expansiv finanspolitik skapa ökade inflationsförväntningar, vilket ytterligare driver upp räntorna.

Det finns däremot flera positiva ljuspunkter i svensk ekonomi: 

• Stärkt svensk krona: En positiv utveckling är att svenska kronan har stärkts mot både USD och Euro, vilket minskar risken för importerad inflation. Men eftersom inflationssiffrorna ligger över centralbankernas mål blir det svårare att sänka styrräntorna. Samtidigt förväntas ytterligare räntesänkningar från ECB när den europeiska ekonomin är svag. Den amerikanska centralbanken, FED, har i sitt senaste protokoll skrivit att den ligger ”On hold” på grund av hög inflation.
• Stärkt svensk konjunktur: En annan ljuspunkt är att BNP-tillväxten för fjärde kvartalet var bättre än väntat, 0,8 procent jämfört med förväntade 0,4 procent. Inköpschefsindex för industrin pekar också uppåt för både januari och februari. Under fjärde kvartalet började hushållen se ljusare på framtiden, vilket märks i att hushållens upplåning ökade med 1,6 procent i årstakt under januari och bolånen med 1,4 procent under fjärde kvartalet. Att hushållen vågar låna igen visar på en positiv framtidstro och att de tidigare räntesänkningarna har haft en gynnsam effekt.
• Sverige ligger före resten: Svensk ekonomi är räntekänslig, vilket gör att den tar fart tidigare i jämförelse med övriga Europa med stöd av de sänkningar som genomförts. Detta har bidragit till att mer kapital flödat till svenska aktieplaceringar där investeraren bär valutakursrisken, vilket har stärkt kronkursen. För Europa förväntas ytterligare 1–2 räntesänkningar. Europa har inte tagit fart, medan Sverige ligger längre fram i konjunkturåterhämtningen, vilket delvis förklarar kronförstärkningen.