Riksbanken sänker styrräntan: Landshypoteks affärschefer kommenterar
Dagens besked om Riksbankens sänkning av styrräntan var vad många hade förväntat sig. Landshypoteks affärschefer ger sina kommentarer.
Riksbanken beslutade idag att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter, till 2,25 procent. Det fanns en viss osäkerhet inför mötet om Riksbanken skulle välja att pausa räntesänkningarna, som en följd av den räntebana man presenterade vid mötet i december. Men med tanke på att inflationen i december var lägre än väntat och att det fortfarande saknas tydliga tecken på att svensk ekonomi stärks var dagens besked väntat.
– Vi välkomnar dagens besked då det behövs ytterligare en injektion för att stimulera samhällsekonomin. På Landshypotek har vi haft ett enormt intresse för våra bolån den senaste tiden, vilket stärker bilden av att vi har många medvetna konsumenter just nu som ser över sin privatekonomi och efterfrågar bättre alternativ för sina bolån. säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef för bolån och spara på Landshypotek Bank.
– Den nu aviserade styrräntesänkningen var enligt marknadens förväntningar och var inprisad i marknadsräntorna. Den gör att svenska jordägare kan förvänta sig hanterbara och förhoppningsvis stabila räntenivåer framåt. Det betyder mycket både för den som ska investera och för den som ska driva verksamheten oförändrat under året, säger Stefan Malmström, affärschef för jord- och skogsfinansiering på Landshypotek Bank.
Eftersom en sänkning med 0,25 procentenheter av många bedömdes som det mest sannolika beslutet var det mest intressant om Riksbanken skulle ge några signaler om framtiden. Marknaden tror fortsatt att det är stor chans att det kommer mer sänkningar och har prisat in chans för en till sänkning i mars. Riksbankens besked var att bedömningen från december i allt väsentligt står sig, men att man är beredd att agera om bilden förändras. En sänkning till kan alltså komma om inte den ekonomiska återhämtningen tar fart.
Ingen entydig bild
Den ekonomiska statistik som har kommit sedan det senaste mötet har inte varit helt entydig. Inflationen sjönk tillbaka till målet på 2,0 procent i december efter att ha varit uppe på 2,4 procent i november. Konjunkturinstitutets barometer visade att hushållens förtroende för ekonomin sjönk tillbaka efter att ha stigit oavbrutet under hela 2024. Arbetsmarknad har visat på en fortsatt svag utveckling, men samtidigt ingen tydlig försämring.
Men det finns också ljusglimtar i ekonomin. KI:s barometer visade på stigande framtidstro i näringslivet, vilket kompenserade hushållens vikande förtroende. BNP-indikatorn för november visade på en oväntat stark tillväxt under månaden drivet av både ökad konsumtion och produktion. Det visar på en stigande efterfrågan i ekonomin och det är det som Riksbanken vill uppnå med sina räntesänkningar.
– Dagens sänkning kanske inte kommer att vara den sista sänkningen i den här cykeln utan vi tror på ytterligare än sänkning under första halvåret. Därifrån får vi se hur ekonomin utvecklar sig och speciellt om det i kombination med de finanspolitiska stimulanser som beslutats kommer att lyfta hushållens konsumtion och därmed tillväxten i ekonomin, säger Åke Källström, ränteanalytiker på Landshypotek Bank.