Landshypotek Bank kommenterar EU:s förslag till taxonomi: Svenska skogarna riskerar hamna utanför hållbara investeringar

Nu har EU-kommissionens förslag till regelverk för hållbara investeringar presenterats. Samtidigt som det är välkommet att vi i EU får ett gemensamt klassificeringssystem för gröna investeringar, är det viktigt att det utformas på ett sätt som inte riskerar utestänga och strypa utvecklingen inom svenskt skogsbruk.

Den s.k. taxonomin är en del av EU:s gröna giv och är tänkt att vara vägledande för finansmarknadens gröna investeringar. På en finansmarknad där allt mer av investeringarna och allt fler investerare söker sig till det som anses grönt vill EU styra investeringarna till det som nu klassas som grönt enligt taxonomin.

Såväl Landshypotek Banks utlåning till svenska jord- och skogsbrukare som bankens skogsägande kunder påverkas av regelverket. Banken var därför tidigt ute med att lyfta fram hur regelverket kan komma att påverka det hållbara svenska skogsbruket och de privata skogsägarna. 

Martin Kihlberg, bankens hållbarhetschef med särskild expertis på hållbar finansmarknad, konstaterar:

– Det är välkommet att vi i EU får ett gemensamt klassificeringssystem för gröna investeringar att förhålla oss till. Stora förändringar vad gäller många andra sektorer tycks också ha gjorts i det slutliga förslaget. De förändringar som gjorts inom skogsområdet är dock främst kosmetiska. Det blir en stor utmaning att få med det svenska hållbara skogsbruket bland det som investerarna kan se som grönt för investeringar enligt taxonomin, inte minst på grund av enorma rapporteringskrav och Kommissionens grundsyn på skogsbruket. Skrivbordsprodukten från Bryssel missar därmed i praktiken helt de svenska skogarna som en nyckel i den gröna omställningen. Det är orimligt. 

I grunden handlar det om synen på skogen, där den svenska skogspolitiken ser det vanliga svenska skogsbruket som hållbart och som en viktig förutsättning för den gröna omställningen. De svenska skogarna binder cirka 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter netto varje år, därutöver kommer substitutionsnyttan från de produkter som kommer från skogen som kan ersätta fossila produkter.

Kommissionen verkar ha en annan grundsyn i synen på skogen och hur den ska användas. Blir taxonomin vägledande på det sätt som nu är tänkt kan det exempelvis resultera i att investeringar som gynnar innovationer i svenska skogarna inte görs och att kostnaden för att driva svenskt skogsbruk stiger. Investeringarna på finansmarknaden går till annat.

Om svenska skogsbrukare, trots allt, ska kunna vara en del av taxonomin blir rapporteringsbördan tung. 

– Hälften av det svenska skogsbruket står 330 000 enskilda skogsägare för. Det är privatpersoner med ytterst begränsade möjligheter att utföra den detaljerade rapportering och analyser som krävs enligt taxonomin. För att omfattas av taxonomin och för att skogarna ska ses som gröna ska exempelvis även de som äger små arealer, över 13 hektar, stå för komplexa klimatnyttoanalyser i enlighet med FN:s klimatpanels krav och modeller. Rapporteringsbördan blir enligt regelverket väldigt omfattande och för de flesta helt omöjligt, säger Martin Kihlberg.

Landshypotek Bank konstaterar bland annat också: 

• Förslaget missar helt den naturliga mångfalden av det skogsbruk som bedrivs av 330 000 enskilda skogsägare.
• Alla beräkningar, rapporteringar och informationskrav ska göras för den enskilda skogen och inte baserat på nationell data. Möjlighet till gruppvis rapportering är extremt restriktiv. Åtaganden från den enskilda skogsägaren att skogsbruket ska fortsätta bedrivas på ett visst sätt krävs. 
• Det ställs väldigt detaljerade krav på den information som den enskilde skogsägarna ska ta med i skogsbruksplanen, inklusive en klimatriskanalys för den enskilda skogen och regelbunden revision av planen.
• Det finns en underliggande syn från Kommissionen att de aktiviteter som accepteras i skogen ska vara något annat än dagens skogsbruksmetoder, det riskerar att få en enorm påverkan på dagens svenska skogsbruk.

Nu ska förslaget presenteras för EU:s medlemsstater. Under beslutsprocessens gång har det framförts kritik från flera håll om den demokratiska processen och de folkvalda politikernas möjlighet att påverka förslagets utformning, som till centrala delar består av s.k. delegerade akter från Kommissionen. Första delen av förslaget planeras att träda i kraft redan vid årsskiftet den 1 januari 2022.

Kontakt

Martin Kihlberg, hållbarhetschef Landshypotek Bank, 073-848 43 59, martin.kihlberg@landshypotek.se
Jonas Feinberg, presskontakt Landshypotek Bank, 070-349 24 10, jonas.feinberg@landsshypotek.se

Landshypotek – jord- och skogsbrukarnas bank sedan 1836
Landshypotek Bank grundades 1836 och är till utlåningen en av de tio största bankerna i Sverige. Banken räknas vara av systemvikt för jord- och skogsbruksnäringen, och ägs av dess cirka 37 000 jord- och skogsbrukskunder organiserade i en ekonomisk förening. Landshypotek har drygt 200 medarbetare, över 100 förtroendevalda och verkar över hela landet.