Resultat av ny Novus: 85 procent av svenskarna försöker handla svenskproducerad mat
En färsk undersökning gjord av Novus på uppdrag av Landshypotek Bank visar att 85 procent endast eller oftast försöker handla svenskproducerad mat. Över hälften är beredda att betala mer jämfört med före pandemin.
Drygt tre fjärdedelar (77 %) svarar att de oftast försöker handla svenskproducerad mat, medan nästan var tionde (8 %) att de enbart handlar svenskproducerat.
– Det är väldigt positivt att så många svarar att de aktivt söker svenska livsmedel. Det främjar både grön företagsamhet och en levande landsbygd genom att stötta lokala producenter, säger Per Lindblad, vd på Landshypotek Bank.
Resultatet av undersökningen visar att barnfamiljer i större utsträckning försöker handla svenskproducerat jämfört med genomsnittet (81 % jfr med 77 %).
Av de som handlar svenskproducerad mat svarar de flesta att de gör så för att gynna svenskt lantbruk (74%) eller trakten, bygden och lokala producenter (72 %).
Villiga att betala mer för att få hög kvalitet
Drygt 9 av 10 (93 %) svenskar tycker att kvaliteten på svenska livsmedel är ganska eller mycket hög, och över hälften (58 %) är villiga att betala mer för de livsmedel som producerats i Sverige.
Storstadsbor konsekvent mindre intresserade av svensk- och lokalproducerat
Boende utanför storstäder svarar i högre grad än genomsnittet att de handlar enbart svenskproducerad mat (10 % jmf med 8 %).
Storstadsbor svarar i väsentligt lägre utsträckning jämfört med övriga landet att de handlar svenskproducerat för att gynna svenskt lantbruk (71 % jfr med 76 %), lokala producenter och trakten (63 % jfr med 77 %). Det lokala verkar vara mindre viktigt för storstadsbor. Ju närmare man själv har till lantbruk desto viktigare verkar man tycka att det är.
Viljan att gynna det lokala är allra starkast i Norrland (84 %) följt av Småland, Öland och Gotland (83 %).
Så svarade svenskarna – sammanfattning av resultatet:
• Drygt 3 av 4 svenskar (77 %) försöker oftast handla svenskproducerad mat. Drygt var tionde (12 %) handlar ibland och nästan lika många – handlar enbart svenskproducerat mat.
• Främst barnfamiljer. De försöker i större utsträckning handla svenskproducerat jämfört med genomsnittet (81 % jmf med 77 %).
• Boende utanför storstäder svarar i högre grad än genomsnittet att de handlar enbart svenskproducerad mat (10 % jmf med 8 %).
• Gynna svenskt lantbruk, trakten och lokala producenter. Av de som handlar svenskproducerad mat gör de flesta det för att gynna svenskt lantbruk (74 %) eller gynna trakten, bygden och lokala producenter (72 %).
• Men det lokala mindre viktigt för storstadsbor. De som bor i större städer svarar i väsentligt lägre utsträckning jämfört med övriga landet att de handlar svenskproducerat för att gynna svenskt lantbruk (71 % jmf med 76 %), lokala producenter och trakten (63 % jmf med 77 %).
• Och allra viktigast i Norrland och Småland. Viljan att gynna trakten, bygden och lokala producenter är allra störst i Norrland (84 %), följt av Småland, Öland och Gotland (83 %).
• Hög kvalitet tycker många. Drygt 9 av 10 (93 %) anser att kvaliteten på svenska livsmedel är ganska eller mycket hög.
• Dryg tredjedel (35 %) svarar att de tycker att kvaliteten på livsmedel som produceras utanför landets gränser är mycket eller ganska hög.
• Över hälften beredda betala mer. 6 av 10 (58 %) säger att de sedan pandemin startade är beredda att betala mer för svenskproducerade livsmedel.
Se bifogad rapport med grafik.
Om undersökningen:
Undersökningen är genomförd via webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel som ger representativa resultat. Antal intervjuer: 2 056. Deltatagarfrekvensen bland de inbjudna: 58 %. Undersökningen har gjorts på uppdrag av Landshypotek Bank.
Kontakta för ytterligare information:
Jonas Feinberg, presskontakt Landshypotek Bank, 070-349 24 10, jonas.feinberg@landshypotek.se
Landshypotek – finansiering av jord- och skogsbruk sedan 1836
Landshypotek grundades 1836 och är idag till utlåningen en av de tio största bankerna i Sverige. Banken räknas vara av systemvikt för jord- och skogsbruksnäringen, och ägs av dess cirka 37 000 jord- och skogsbrukskunder organiserade i en ekonomisk förening. Landshypotek har drygt 200 medarbetare, över 100 förtroendevalda och verkar över hela landet.