Fortsatt vilja bland lantbrukare i Östergötland att investera

Trots orosmoln märks ett fortsatt intresse bland lantbruksföretagare i Östergötland att investera i sina verksamheter. Det säger Johan von Kantzow, ordförande för Landshypotek Ekonomisk Förening i region Östgöta.

– Jag upplever ett fortsatt intresse bland mina lantbrukskollegor i regionen att investera; särskilt i ny teknik som både bidrar till en mer rationell och långsiktigt hållbar verksamhet. Tron på att äga jord och skog är fortsatt stark och har ännu inte dämpats av aviserade räntehöjningar eller stigande råvarupriser, säger Johan von Kantzow, ordförande för Landshypotek Ekonomisk Förening i Östergötland och lantbrukare utanför Söderköping.

En undersökning som Landshypotek Bank låtit göra bland svenska lantbrukare visar att många vill satsa på sina verksamheter och ser stora möjligheter i att investera i underhåll av byggnader och maskiner.

– Vi har under en längre tid sett att det finns en stor investeringsvilja och god framtidstro bland svenska lantbrukare. Den här undersökningen bekräftar att det finns en stark motivation att utveckla och satsa på verksamheten, särskilt bland de större lantbruksföretagen, säger Per Lindblad, vd på Landshypotek Bank.

Ungefär hälften (51 %) av Sveriges lantbrukare med över 50 hektar åker samt heltidsbönder (48 %) svarar att de skulle vilja återinvestera ett eventuellt överskott. Allra mest utmärker sig investeringsviljan bland större djurhållare, där nästan sex av tio (58 %) svarat att de vill investera.

Samtidigt osäkrare läge för många
Tillväxten på marknaden nationellt för utlåning med jord- och skogsfastighet som säkerhet har legat över 5,5 % under hösten 2021. Under den senaste tiden har dock lantbruksföretagarna mött dramatiska kostnadsökningar, bl.a. när det gäller insatsvaror. Nuläget är tuffare och framtiden har blivit mer osäker.

– Sett till oss här i Östergötland märker jag att något fler börjar bli försiktiga med nya investeringar inom djurproduktion. Det är troligen en konsekvens av högre räntor och råvarupriser, men också av ökade regelkrav, arbetskraftsbrist och risken för sjukdomar, som svinpest och fågelinfluensa, säger Johan von Kantzow.

– Den svåra biten är om kostnadsökningarna kommer att kunna tas ut i höjda priser i konsumentledet och därmed bättre på balansräkningen för oss producenter. Innan den balansen uppnås lever många jordbruksföretagare med en tuff likviditetssituation, säger Johan.

– Det går ännu inte att bedöma de ekonomiska konsekvenserna fullt ut av det som nu sker. Lantbruksföretagare är vana vid att hantera årsvariationer ur flera aspekter, men de ökade kostnaderna för insatsvaror och risk för stigande räntor kan innebära en lägre investeringsvilja under 2022. Vi är väl rustade för att kunna stötta och bedöma läget och i en tät dialog med kunderna ta till vara de möjligheter som finns, säger Per Lindblad.

Varit en stark trend under flera år
Resultatet från undersökningen bekräftar en stark potential och vad som varit en trend över en längre tid. Den genomsnittliga investeringsviljan bland Sveriges lantbruksföretagare har ökat från hösten 2019 till hösten 2021. Det innebär att den senaste mätningen från hösten 2021 är den högsta noteringen sedan 2012, då frågan började ställas. Hösten 2019 svarade drygt var tredje lantbrukare (35 %) att de ville investera, medan motsvarande andel hösten 2021 var drygt fyra av tio (41 %).

Vad som var ännu starkare i höstas var viljan att lägga ett överskott på underhåll av till exempel byggnader och maskiner, vilket nästan hälften (49 %) av lantbrukarna svarade. De var den högsta nivån sedan 2012.

Om undersökningen
Frågorna är ställda på uppdrag Landshypotek Bank och har ingått i en postal enkät – Sveriges Lantbruk – genomförd av Landja Marknadsanalys som gått ut till 1 000 bönder varje vår och höst sedan 1973. Mätningen är representativ för alla svenska lantbruksföretagare med över 10 hektar åker hösten 2021.

Resultat och grafik bifogas samt kan läsas via denna länk.

En viktig näring för regionen
Östergötland har den tredje största jordbruksarealen i landet. Samtidigt har länet varierande möjligheter för jordbruk, vilket speglas i typen av produktion. Omkring en tredjedel av länets lantbrukare har växtodling, en tredjedel djurproduktion och en tredjedel blandad produktion eller småbruk. Närheten till industri ger också fler möjligheter. Lantbruket och livsmedelsindustrin i regionen har en nettoomsättning på omkring 17 miljarder kronor och ger arbetstillfällen för cirka 4 200 personer.

Landshypotek – finansiering av jord- och skogsbruk sedan 1836
Landshypotek grundades 1836 och är idag till utlåningen en av de tio största bankerna i Sverige. Banken räknas vara av systemvikt för jord- och skogsbruksnäringen. Historiskt lånar kunderna till jord och skog men banken växer nu även inom bolån till hus samt sparande. Landshypotek Bank ägs av dess cirka 37 000 jord- och skogsbrukskunder organiserade i en ekonomisk förening, har drygt 210 medarbetare och verkar över hela landet.

Kontakta för mer information
Jonas Feinberg, presskontakt Landshypotek Bank, 070-349 24 10