Svår skördetid för lantbruken i Sörmland
Skörden håller nu på att bärgas för lantbruken i Sörmland. En torr och inledningsvis kall försommar och sedan extremt stora mängder regn har gjort skörden både svår och osäker. Det skapar ytterligare press på regionens lantbrukare i ett ekonomiskt redan svårt läge.
Skörden är en av årets viktigaste händelser inom lantbruket. I en tid präglad av stor osäkerhet och höga kostnader får den ännu större betydelse, för både lantbruksföretagare och livsmedelsförsörjningen i stort.
– Det är skönt och viktigt att lantbrukarna nu får facit för årets växtsäsong, trots en särskilt utmanade skördeperiod. Kostnaderna har ökat markant i lantbruket och därmed också de ekonomiska riskerna för lantbrukarna. Vi räknar med att lantbrukarna har investerat dubbelt så mycket pengar i årets skörd jämfört med tidigare år. Nu ser vi att skörden är bärgad på flera håll med en inte alltför stor negativ avvikelse och vi får inte en upprepning av det bedrövliga torråret 2018, vilket hade varit väldigt problematiskt för svenskt lantbruk särskilt i detta ekonomiska läge, säger Per Lindblad, vd för Landshypotek Bank.
För lantbruken i Sörmland har det varit en säsong med mycket ogynnsamt väder. Först en lång försommartorka, sedan kraftiga regn i spåren av stormen Hans.
– Odlingsmässigt var det en väldigt torr vår som sedan vände om och blev en otroligt blöt sommar. För första gången på många år körde tröskan fast, säger Martin Ohlson som är ekolantbrukare i Julita utanför Katrineholm.
Vissa grödor har påverkats mer än andra.
– Havre och ärtor har drabbats värst. Vetet har klarat sig någorlunda, medan rybs faktiskt ser ganska bra ut. Just nu är det mest en stress att få in grödorna mellan skurarna, säger Martin Ohlson som också sitter i föreningsstyrelsen för Landshypotek i mälarregionen, och har ett stort nätverk bland lantbrukskollegor i regionen.
Mer om lantbruken i Sörmland
Drygt en femtedel av länets landareal utgörs av åkermark, vilket är den tredje största andelen i Sverige (endast Skåne och Gotland har större andel). På 44 % av länets åkerareal odlas spannmål, och den vanligaste spannmålsgrödan här är höstvete. 2022 fanns det 1 942 jordbruksföretag i länet.
Mer om skördeläget på nationell nivå och i flera regioner: Se bifogad pdf.
Landshypotek – finansiering av jord- och skogsbruk sedan 1836
Landshypotek grundades 1836 och är idag till utlåningen en av de tio största bankerna i Sverige. Banken räknas vara av systemvikt för jord- och skogsbruksnäringen. Historiskt lånar kunderna till jord och skog men banken växer nu även inom bolån till hus samt sparande. Landshypotek Bank ägs av dess cirka 35 500 jord- och skogsbrukskunder organiserade i en ekonomisk förening, har närmare 240 medarbetare och verkar över hela landet.
Kontakta för mer information
Jonas Feinberg, presskontakt Landshypotek Bank, 070-349 24 10