Engagerad och efterfrågad expertis i taxonomifrågan

Martin Kihlberg, som både är hållbarhetschef och chefsjurist på Landshypotek Bank, har ett sedan länge starkt engagemang för svenskt jord- och skogsbruk utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Bland mycket annat har han lett arbetet med Landshypoteks gröna obligationer, där banken 2018 var först i världen med att emittera en grön säkerställd obligation i svenska kronor helt baserad på hållbart svenskt skogsbruk.

Det senaste året har även Martins expertis om EU:s taxonomi efterfrågats av allt fler. Han har bjudits in som talare och moderator på en lång rad seminarier och panelsamtal. I maj medverkade han till exempel i panelen när Svenska Bankföreningen presenterade sin klimatfärdplan. Nyligen ledde han också ett samtal om just taxonomin, arrangerat av Nordic Capital Markets Forum, med deltagare från bland annat Europaparlamentet, Svenskt Näringsliv och Finlands riksbank.

Häromveckan deltog Martin i en paneldiskussion ledd av Willy Silberstein på Transportveckan. I strålkastarljuset var EU:s politiska prioriteringar och den gröna omställningens påverkan på sektorn, vilket är ytterligare ett exempel på det stora behovet av ökad kunskap om EU:s politik och regelverk kring klimat och hållbarhet.

Vi fick en digital pratstund med Martin om vad han tycker är viktigast att veta om taxonomin. Vad är det som är problematiskt med förslagets nuvarande utformning och vad kan vi förvänta oss härnäst? Hur jobbar och bidrar Landshypotek till den gröna omställningen?

Martin, när du för ungefär två år sedan började uppmärksamma EU-kommissionens arbete med taxonomin så var det i övrigt ganska tyst kring den här frågan. Vad tror du att det berodde på?

– Frågans komplexitet och förslagets tekniska utformning tror jag kan vara en starkt bidragande orsak till att det dröjde innan fler uppmärksammade dess betydelse, i kombination med att utformningen till stor del hanterades utanför de normala politiska processerna och istället gav kommissionen ett väldigt stort inflytande. På Landshypotek såg vi tidigt att förslagets utformning kunde få stora konsekvenser för det hållbara svenska skogsbruket.

– Utifrån ett skogsperspektiv handlar det om att EU-kommissionen och flera medlemsstater har en annan syn på skogsbrukets roll. En syn som inte ser klimatnyttan i den svenska modellen där över 300 000 privata skogsägare bidrar med ett skogsbruk som bygger på långsiktighet, biologisk mångfald och hållbarhet. Vi ville därför öka medveten hos bransch och beslutsfattare om den här problematiken, och vi har bland annat gjort det med debattartiklar och diskussioner med politiker och representanter från den gröna näringen.

Vad är det som gör att taxonomin har blivit en så het fråga?

– Grundtanken med taxonomin är god; att sätta upp en gemensam spelplan för vad som kan anses vara långsiktigt hållbart för att EU ska nå klimatmålen. Som alltid avgörs det dock av detaljerna i regelverken och det är där som det skaver, inte minst för den enskilde skogsägaren som åläggs en enorm rapporteringsbörda. Att det har blivit en het fråga nu är också att det är först det senaste halvåret som förslagen har nått en större allmänhet, vilket gör att den har blivit alltmer aktuell och ”på riktigt”.

Vad skulle du säga är de tre viktigast sakerna att känna till om taxonomin?

– Det beror helt på vilket område man är aktiv inom. Men generellt sätt är det viktigt att ta med sig att även om det inte är en lista över vad som är godkända verksamheter, eller inte, kommer det bli ett regelverk som många kommer behöva förhålla sig till på ett eller annat sätt. Jag tror också att taxonomin kommer att få en större betydelse än vad det egentligen är utformat för. Det blir ett regelverk som förmodligen kommer att få betydelse inom fler områden än just den finansiella marknaden.

– Det är också viktigt att känna till att de förslag som nu har kommit bara är en del av de regler som kommissionen ska ta fram. I nästa steg förväntas fyra nya områden som rör bland annat biologisk mångfald och omställningen till en cirkulär ekonomi.

Vad är nästa steg i EU:s beslutsmaskineri kring taxonomin, när kan det nya regelverket bli verklighet?

– Rådet och Europaparlamentet ska nu säga sitt, men det finns egentligen inte något utrymme att ändra de delegerade akterna som kommissionen har tagit fram, endast att säga ja eller nej. Tanken är sedan att de ska tillämpas från och med den 1 januari 2022.

På vilka sätt skulle du säga att Landshypoteks hållbarhetsarbete utmärker sig?

– Genom vårt fokus på att finansiera det svenska jord- och skogsbruket, och att vi ägs av våra kunder, är hållbarhetsfrågorna ur ett bredare perspektiv ständigt närvarande. De svenska jord- och skogsbrukarna lever varje dag med klimatet och miljön som en naturlig del av sin vardag, vilket också återspeglar Landshypoteks hållbarhetsarbete.

– Eftersom vi är kooperativt ägda går även vår vinst tillbaka till den svenska bonden och skogsägaren, vilket är en viktig del i ett hållbart naturligt kretslopp. Hållbarhet är en mycket större fråga än bara klimatet, även om det självfallet är en extremt viktig och nödvändig del för planetens överlevnad. Därför gäller det att arbeta brett med dessa frågor.