I en reportageserien "Lantbruket och klimatet" möter vi lantbrukare runt om i landet för att prata om vad hållbarhet innebär för dem. I denna del, del 3, möter vi lantbrukaren Erik Moll för ett samtal om hållbarhet ur en växtodlares perspektiv.
Längst ner i Sverige på de allra sydligaste åkermarkerna driver Erik Moll sitt lantbruk. Erik startade sitt eget lantbruksföretag 2016 som idag helt och hållet fokuserar på växtodling. Vi tog en digital kaffe med Erik och pratade mer om lantbruk, klimat och lantbrukets roll i framtiden.
Berätta mer om din bakgrund Erik, hur ser din resa ut?
– Jag är uppvuxen på gård här i Skåne och ett naturligt val blev därför att läsa till Lantmästare på Alnarp efter gymnasiet. Som praktiskt lagd tycker jag det var en väldigt bra skola då vi fick möjligheten att verkligen testa på yrket och dessutom en relativt kort utbildning så man hinner med en hel del därefter. Efter Alnarp har jag hunnit med att både jobba som säljare, som produktchef för herbicider och under en tur till Australien jobbade jag på en stor växtodlingsgård och fick då uppleva lantbruk i ett mer extremt klimat.
Hur ser ditt företag ut idag?
– Idag brukar jag 170 hektar åkermark i de sydligaste delarna av Skåne. Vi har en klassisk Skånsk växtföljd samt matpotatis, lök, spannmål för utsädesproduktion, gräsfrö, sockerbetor och raps. Utöver lantbruket så är jag verksam som växtodlingskonsult med stort fokus på vallfröfrågor samt som syneman.
Hur skapar du förutsättningar i förhållande till väder och vind?
– Marken och bördigheten är ju verkligen grunden för en lantbrukare och jag jobbar mycket med markvård. Majoriteten av marken är systemtäckdikad och i princip varje år har någon typ av dräneringsarbete utförts, stort som smått. Dessutom så har vi bevattningsanläggning på en stor del av arealen för att klara torrare perioder. I och med att vi har försommartorrt i princip i hela östra Sverige, och så även hos oss, är vi vana vid att det är torrt i perioder. Det som jag dock har märkt av de senaste åren är att när torkan väl biter tag så håller den i mycket längre vilket är något vi behöver anpassa oss till.
Vad tar du med dig från torkan 2018?
– De låga skördarna vill man ju undvika till varje pris. Men för mig och för branschen så tror jag torkan gav ett uppvaknande och ett större fokus på riskhantering. Att man helt enkelt har en grödmix och växtföljd värd namnet. Höstgrödor klarar ju sig generellt sätt bättre än vårgrödor.
När jag var i Australien så fick jag verkligen med mig ett bufferttänk och att man som lantbrukare alltid ska ha en skörd i ladan, en på kontot och en som växer. Det är ju inga nyheter men när klimatet är tuffare så behöver vi bli bättre på att tänka så och inte ta en skörd för givet.
Hur ser dina planer för företaget ut?
– Jag kommer fortsätta att utveckla växtodlingen och om jag springer på nya grödor, där det finns avkastning, kan det vara intressant. Jag tror att om man står still så försvinner man. Men först och främst är det tillväxt som är planen. Alla företag oavsett bransch behöver växa genom resultat och omsättning. Areal kan vara intressant men det finns enligt mig inget självändamål med att växa sina arealer om det inte bidrar till resultatet.
Vilka utmaningar ser du som lantbrukare?
– Som egen företagare så tar man alltid risk vilket stundom är jobbigt. Vädret för oss lantbrukare är självklart en stor del som man aldrig kan påverka. I och med att det blir mer extremt – när det är torrt är det väldigt torrt och när det är blött är det blötare så är ju de riskerna ännu större idag och något man behöver anpassa sig till och ta in i företagsstrategin.
Hur kommer lantbruket klara anpassningen till ett förändrat klimat?
– Just idag så har vi ett bekymmer i Sverige där lönsamheten och investeringar för ökad jordkvalitet har stagnerat. Men här finns en stor potential – både för det långsiktigt hållbara jordbruket med jordar som mår bra men även i hur man ser på lantbrukaren i samhället. Och jag tror vi har börjat den resan. Det finns de lantbrukare som jobbar ännu mer med frågor kring kolinlagring och jag hoppas verkligen att lantbrukare i framtiden får betalt för den klimatnytta som vi gör. Men för att nå dit så tror jag vi behöver en aktör som tar på sig ansvaret att se till klimat-och hållbarhetsfrågorna ur ett helhetsperspektiv. Ett helikopterperspektiv behövs för att se helheten och hur allt hänger ihop. Det finns inga lösningar som passar alla utan det behöver anpassas ner på gårdsnivå.
Hur tror du klimatet kommer att påverka dina förutsättningar?
– Vi har en naturlig temperaturutjämnare i form av Östersjön här oss mig vilket kommer vara gynnsamt för växtsäsongen med även så att vi slipper de där riktigt höga temperaturerna som stressar grödorna. Troligtvis kommer vi att gynnas av ett förändrat klimat med längre och varmare höstar, vilket skapar goda förutsättningar för andra grödor. Vi kommer troligtvis också att se fler företag som odlar mindre arealer med specialgrödor och hög avkastning. Det tror jag är bra, så att vi blir fler och en mer diversifierad företagskår.
Pandemin har satt fokus på en ökad inhemsk livsmedelsproduktion och en ökad efterfrågan på svenska livsmedel, hur ska den positiva trenden hålla i sig?
– Det är en superviktig fråga och frågan är om den kommer att sitta i? Jag tror att trenden började innan pandemin och att den snarare har fått en skjuts under det senaste året. Vi måste fortsätta marknadsföra svenska livsmedel och visa på trygghet och fakta. Det finns ju ett enormt intresse kring mat och maten får ta allt större plats ekonomiskt och tidsmässigt hos allt fler svenskar. Jag tror svensken behöver bli bättre på att belysa hela tallriken – det räcker inte att köttet i köttbullarna är svenskt. Mjölet och löken ska också vara svensk. Sedan tror jag att vi lantbrukare behöver bli bättre på att följa trender så som bönor och vegetabiliskt protein och producera det som efterfrågas för att vara ständigt relevanta.
Stort tack Erik för ett intressant samtal!
Klimatet i allmänhet och dess påverkan på lantbruket och skogsbruket i synnerhet är för oss självklart att följa. Ett förändrat klimat påverkar direkt våra kunder idag och kommer troligtvis få ännu större påverkan på lantbruket i framtiden. Tillsammans med våra kunder kommer vi att behöva anpassa oss efter förändrade förhållanden i vår omvärld och vi vill därför lyfta fram samtalet och frågorna kring det. Detta för att bidra till att kunna göra aktiva och medvetna val på gårdar runt om i Sverige - och där tycker vi att vi som bank har en viktigt roll att spela. Vi är vana vid att beräkna risk och delar gärna den kunskapen med flera. Som finansiell aktör är vi en del av den finansiella marknaden som just nu genomgår en stor strukturell förändring när det gäller klimat- och hållbarhetsfrågor. Kapital kan möjliggöra förändring och hjälpa företag att säkerställa en långsiktigt hållbar verksamhet.
I en serie i flera delar möter vi lantbrukare runt om i Sverige och samtalar om klimatet och dess påverkan på lantbruket – idag och i framtiden.
För oss är jord- och skogsbrukarna landsbygdens hjärta. Oavsett om du ska köpa din första lantbruksfastighet eller står inför nästa stora investering hittar vi en lösning som hjälper dig att satsa på lantbruket.
Låna till lantbruk
