Marknadsekonomin påverkar oss alla, men hur hänger allt ihop?

Syftet med styrräntan, som Riksbanken fattar beslut om, är att påverka dagslåneräntan på marknaden och därmed andra räntor i ekonomin så att inflationsmålet kan uppnås. Efter den långa lågränteperioden, där man ville fylla på med mycket kapital i systemet genom att göra det billigt att låna och därmed öka konsumtionsutrymmet, har priset på pengar nu blivit betydligt dyrare.

De bakomliggande orsakerna till den höga inflationen kan bland annat härröras från pandemin som ruckade såväl världsekonomin som de globala logistikflödena rejält, tätt följt av det efterföljande krigsutbrottet i Ukraina. Att flash-backen blir extra tydlig här hemma beror även på att svensk ekonomi är mycket räntekänslig utifrån hushållens höga skuldsättning och år av högkonjunktur och stigande bostadspriser.

Det är inte konstigt att många känner en mer dämpad framtidstro. Höga priser på energi, tillsammans med ökade räntekostnader, pressar både hushåll och företag.

Varför höjer Riksbanken styrräntan så kraftigt?

I maj 2022 var det första gången som styrräntan gick över på plussidan, till 0,25 procent, efter en lång period av noll- och minusränta. Sedan dess har den fortsatt att höjas rejält –för att idag ligga på 3 procent. Och det ser inte ut att stoppa där.

Vi har alltså tagit oss igenom snart ett år av prishöjningar, men än så länge är det få tecken som visar på att inflationsutvecklingen har vänt.

  – Det kan verka konstigt, men när allt annat blir dyrare vill Riksbanken att våra boendekostnader också ska bli dyrare – för syftet är att det ska kyla ner ekonomin. Högre räntor ger ju nämligen mindre pengar att röra oss med och då minskar efterfrågan och därmed möjligheten för företag att höja sina priser utan att riskera minskad försäljning. Ekonomerna uttrycker det som att inflationen, dvs prisökningarna, ska bekämpas med högre räntor, förklarar Catharina.

För oss i vardagen innebär det kraftigt stigande kostnader för våra matkassar, elräkningen och allt annat vi köper och Riksbanken vill inte att de ska fortsätta stiga i den takt de gör idag.

Vad påverkar räntan som jag betalar för mina lån eller får på mina sparpengar?

Räntemarknaden påverkas både av politiska beslut och hur myndigheter, investerare och andra agerar. Förenklat är ju pengar den vara som en bank säljer och det som mest påverkar den ränta du som kund får betala är den kostnad vi som bank har för att låna upp pengarna – de som vi alltså sedan lånar ut vidare till våra kunder, förklarar Catharina.

De osäkra framtidsutsikterna har även gjort att kreditpåslaget successivt ökar, det vill säga den kompensation som investerare kräver för att låna ut pengar till bankerna. Utöver upplåningskostnaden har banken även en marginal. Den behövs för att täcka andra kostnader; så som medarbetare, att utveckla och förvalta tjänster och för att ge en rimlig vinst som kan delas ut till Landshypoteks jord- och skogsbrukande ägare. Sedan har givetvis konkurrensen på marknaden sin inverkan på räntan. Att konkurrensen har ökat de senaste åren har varit positivt för kunderna, menar Catharina och fortsätter:

  – När upplåningskostnaderna stigit har Landshypoteks låneräntor också behövt höjas successivt, men det har också gjort att vi har kunnat ge dig som sparar hos oss mer ränta på dina pengar. Här har vi gått i täten med flera höjningar bara det senaste halvåret. Vår aktuella sparkontoränta på för närvarande 2,60 procent* ligger generellt flera procentenheter över vad storbankerna erbjuder på motsvarande bankkonton med fria uttag och utan beloppsbegränsningar, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren. 

Vad kan hända med räntorna framöver?

Riksbanken har flaggat för någon eller några styrräntehöjningar till, men hur många och stora de blir beror på hur prisökningarna i samhället kommer att se ut framöver.

Under februari har marknadsräntorna pressats kraftigt uppåt. Att de rörliga bolåneräntorna kommer att fortsätta stiga fram till sommaren är högst troligt, menar Catharina och tillägger att prognosen för samtliga marknadsräntor också har reviderats upp.

  – Riksbanken tar med hushållens möjligheter att betala sina räntor och andra hushållskostnader i sina beräkningar som ligger till grund för styrräntebeslut. Hänsyn tas även till hur det påverkar ekonomins funktionssätt. Vi banker har också räknat med en extra marginal i den kvar-att-leva-på-kalkyl som ligger till grund för bedömningen av kundens återbetalningsförmåga vid varje låneansökan. Du ska i din hushållsekonomi klara räntor på 6–7 procent, men ännu har vi inte sett några indikationer på att räntorna kommer att hamna på den nivån. Att vi däremot kommer att få se rörliga bolåneräntor på mellan 4–5 procent innan ränteläget stabileras är troligt. Först därefter kanske de börjar sjunka mot slutet av året.

Varför ska jag jämföra de räntor bankerna erbjuder?

Sparräntorna skiljer sig åt en hel del mellan bankerna och på många transaktionskonton där lön, pension etcetera sätts in löpande erbjuds fortfarande oftast ingen ränta alls.

  – Mitt tips är därför att sätta över de pengar du inte behöver precis för stunden på ett sparkonto* med fria uttag och som ger en bra ränta. Då har du en buffert som kan växa till sig tills du behöver pengarna igen, säger Catharina. 

Även de bolåneräntor som erbjuds kan variera ganska mycket. Därför skickar Catharina även med att kan det löna sig att vara en aktiv bolånekund och jämföra möjligheterna till bästa räntan för dig. 

  – Vissa banker kan du behöva ta kontakt med och förhandla räntan medan andra, som vi på Landshypotek, har ett helt transparant ränteerbjudande. De snitträntor som bankerna publi­cerar varje månad är bra att använda i din jämförelse.

*Sparkonto Trygghet ger för närvarande en ränta på 2,60 procent på första kronan. Kontot har helt fria uttag och omfattas av den statliga insättningsgarantin.

Information om statlig insättningsgaranti. Kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden. Varje kontohavare har rätt till ersättning för sin sammanlagda kontobehållning i Landshypotek Bank med ett belopp om högst 1 050 000 kronor. Utöver detta belopp kan kontohavare enligt lag under vissa förutsättningar få ersättning för vissa insättningar som hänförs till särskilt angivna händelser, t ex försäljning av privatbostad, med högst 5 miljoner kronor. Riksgälden betalar ut ersättningen inom 7 arbetsdagar från den dag banken försattes i konkurs eller Finansinspektionen beslutade att garantin ska träda in. För mer information se www.insattningsgarantin.se.