Utvecklingen på finansmarknaderna Q1 2024
Finansmarknaden kom in i 2024 med stora förhoppningar på snabba och ganska kraftfulla räntesänkningar, men successivt har förväntningarna skruvats ned. Följden har blivit stigande bundna räntor. Ekonomierna, framför allt den amerikanska, har utvecklats starkare än förväntat. Det innebär att centralbanker inte behöver ha bråttom att sänka räntan utan i stället kan säkerställa att inflationen kommer ner till målet.
Inflationen fortsätter ned
Inflationstrycket sjunker världen över. De genomförda räntehöjningarna har haft förväntad effekt och minskat efterfrågan i ekonomin. Hushållens minskade konsumtion av framför allt varor har dämpat prishöjningarna.
Konsumtionen av tjänster har inte dämpats i samma takt och därför fortsätter tjänsteinflationen att vara ett
orosmoln för centralbankerna.
I USA har kärninflationen kommit ned till 3,80 procent och i Eurozonen till 2,90 procent. Att den amerikanska inflationen har svårare att komma ner beror på en betydligt starkare ekonomisk utveckling. Trots räntehöjningarna växer ekonomin med drygt tre procent i årstakt. Arbetsmarknaden är fortsatt stark och löneökningarna är nu högre än inflationstakten, vilket stärker hushållens köpkraft. I Europa har räntehöjningarna haft betydligt större effekt och tillväxten är obefintlig.
I Sverige är inflationen nu nere i 3,60 procent. Kronan stärktes av Riksbankens beslut att valutasäkra valutareserven och därmed dämpades den importerade inflationen. Dessutom har tillväxten varit negativ i tre
raka kvartal och efterfrågan i ekonomin har fallit till så låga nivåer att företag har svårt att höja priser.
Räntesänkningar kommer, frågan är när och hur mycket
Centralbanker har tydligt markerat att nästa ränteändring är nedåt och Schweiz har redan genomfört en första sänkning. ECB var tydliga vid sitt möte i mars att de siktar på en räntesänkning i juni om inflationen sjunker som förväntat. Mest tveksamt är de amerikanska sänkningarna utifrån den starka ekonomin.
USA var först ut i höjningsfasen och de flesta bedömarna trodde att de också skulle vara först av de stora centralbankerna att sänka, men nu ser det ut som att ECB kommer att gå först. Om USA inte sänker sätter det press på andra centralbanker att inte sänka för mycket och riskera en svagare valuta, som ger förnyade
inflationsimpulser.
Riksbanken har varit tydlig med att räntesänkningar kommer. Redan vid mötet i januari sade direktionen att en räntesänkning under första halvåret var möjlig. Den bilden förstärktes efter mötet i mars där Riksbanken presenterade en räntebana med tre sänkningar under 2024 med början i maj eller senast i juni.
Ekonomin är svag, men prognoserna pekar uppåt
Vi ser därmed en fortsatt tudelad ekonomisk utveckling där USA går starkt, medan Europa går tyngre. USA har haft en mer generös finanspolitik för att skydda både hushåll och företag från den höga inflationen. Motsvarande budgetutrymme eller politisk vilja har inte funnits i Europa. Sverige har budgetutrymme, men regeringen valde att inte stimulera för att inte spä på inflationen.
Nu när inflationsbilden ljusnar och räntesänkningar väntar börjar framåtblickande faktorer röra sig uppåt. Konjunkturinstitutets barometer har stigit tre månader i rad och konjunkturläget stigit från mycket svagt till svagt. Framför allt har uppgången drivits av en rejäl förbättring av hushållens syn på ekonomin.
Utvecklingen på finansmarknaden är sammanställd av Åke Källström på Landshypotek Bank och finns också återgiven i Landshypoteks delårsrapport för första kvartalet 2024 (pdf).
