Svenska skogarna attraktiva i EU – just därför bör du rösta!

Under lång tid höll sig EU-politikerna borta från svenska skogarna. Skogspolitik är en så kallad nationell kompetens. Enkelt uttryckt betyder det att det är så stor skillnad i förutsättningarna mellan de olika länderna och därför ska varje land själva bestämma över den egna skogspolitiken. Det är en princip som fortfarande gäller. På papperet.  

Samtidigt översköljs vi nu av politiska frågor och lagstiftningsdiskussioner om skogen från EU, hur är det möjligt?

– Det finns ingen gemensam skogspolitik i EU men skogen har blivit eller gjorts central i andra lagstiftningar som gäller miljö, finans, konkurrenskraft… på det viset har skogen blivit en politisk fråga som kommer in i det mesta och blivit en stor politisk konfliktyta i Bryssel, säger Martin Kihlberg, hållbarhetchef och chefsjurist på Landshypotek Bank.

EU-parlamentarikerna – som ska väljas 9 juni – är med och avgör i alla dessa frågor.

Stort intresse för skogen

Det är på många sätt naturligt att intresset för skogen ökar, även från EU. Skogen har som alla skogsägare vet stor betydelse för den europeiska ekonomin och den fortsatta gröna omställningen. Det stora intresset har således att göra med skogens alla möjligheter och betydelse. Med större betydelse vill också fler påverka inriktningen för de europeiska skogarna och vad vi använder dem till. De senaste åren har en tydlig miljöagenda blåst i EU-maskineriet, vilket ytterligare förstärkt fokus på skogsfrågor.

– Problemet är inte ökade ambitioner för användandet av våra skogar. Det är också en viktig politisk diskussion vad skogen ska användas till, där man vill höra många skogsägarröster. Vi upplever dock problem med den bristande förståelsen för hur en lagstiftning slår mot verkligheten, mot de förutsättningar som finns här i Sverige och mot enskilda svenska skogsägare. Det som föreslås innebär ofta stor påverkan, men förståelsen för såväl konsekvensen som den sammantagna bördan för den enskilde skogsägaren är bristfällig, säger Martin Kihlberg.

Det känner även skogsägare. Det finns svag legitimitet för skogsinitiativ från EU. I en ännu opublicerad rapport från Landshypotek Bank anger åtta av tio skogsägare att de har en negativ uppfattning om EU:s politik som påverkar skogen.

Valet har betydelse

Men vill man påverka, har då valet av enskilda parlamentariker verkligen betydelse? När Landshypotek Bank och Föreningen Skogen höll ett gemensamt seminarium i slutet av april var svaret från både experter och parlamentariker entydigt ja!

Parlamentarikerna har stor betydelse för svenska skogsägare. Dels handlar betydelsen om vilken politik som ska drivas och hur man som parlamentariker ställer sig till olika förslag. Hur politiska balansen är i parlamentet påverkar dessutom allt från enskilda förslag till vilka som utses till EU-kommissionärer. Dels handlar betydelsen om processer för att fatta beslut. Panelen vid seminariet belyste hur enskilda parlamentariker kan vara avgörande för slutförhandlingen av förslag. Flera av parlamentarikerna lyfte hur de på olika sätt påverkat beslut så att de blivit bättre eller åtminstone mindre dåliga för svenska skogsägare. Vissa väljer att helt sonika rösta nej, vissa väljer i stället att försöka påverka förslagets utformning till det bättre, eftersom förslaget ändå kommer att få majoritet och röstas igenom.

Landshypotek Bank har i en särskild rapport sammanställt hur partierna agerat i sju EU-frågor som under de senaste åren varit viktiga för svenska skogsägare. Här märks både skillnader i ställningstagande utifrån såväl ideologiska grunder som i agerandet i processfrågor.

Ett exempel är lagförslaget om att restaurera EU:s land- och havsområden.  

Här röstade flera svenska partiledamöter för eftersom de bedömde förslaget viktigt för biologiska mångfalden och ekosystemen i Europa. Andra partier och ledamöter röstade emot för att förslaget saknade tillräckligt skydd för äganderätten och att skogs- och lantbrukare riskerar att förlora kontrollen över sin egen mark, samt att det var oklart hur hållbar produktion av livsmedel, fossilfria material och bioenergi skulle påverkas.

– Intresset kommer inte att minska. Skogen har blivit ett politiskt slagfält för olika intressen inom EU, där det som görs påverkar ett skogsland som Sverige och våra skogsägare kraftigt, konstaterar Martin Kihlberg.

Därmed finns det all anledning att ägna tid till att ta del av vad svenska politiker har för hållning och anger att de ska agera närmaste mandatperiod. Det finns all anledning att använda sin röst i EU-parlamentsvalet.

Vill du se hela seminariet: Så påverkar EU skogsbruket – vad behöver du veta inför EU-valet?

Under seminariet utfrågades tre kandidater – Jessica Polfjärd (M), Rebecka Le Moine (MP) och Emma Wiesner (C) – med särskilt skogsintresse. Du kan se hela utfrågningen här: Samtal inför seminarium

Sammanställningen om hur partierna tagit ställning i olika skogsfrågor under gångna mandatperioden kan du ta del av här: PowerPoint-presentation (landshypotek.se)

Fakta EU-valet

• Vart femte år väljer EU:s medborgare ledamöter till Europaparlamentet.
• Tillsammans med företrädare för EU-ländernas regeringar utformar och stiftar ledamöterna nya lagar som påverkar alla aspekter av livet i hela EU, från stöd till ekonomin och kampen mot fattigdom till klimatförändringar och säkerhet.
• Europaparlamentet godkänner också EU:s budget och granskar hur pengarna används. Det väljer också EU-kommissionens ordförande, utser kommissionsledamöter och ställer dem till svars.
• Totalt kommer 720 ledamöter att väljas i juni 2024. Sverige väljer 21 ledamöter. Valen genomförs av nationella politiska partier, men när ledamöterna väl är valda väljer de flesta att bli medlemmar i transnationella politiska grupper. De flesta nationella partier är anslutna till ett europeiskt politiskt parti. Det finns sju partigrupper i nuvarande parlamentet.