Det bästa argumentet för att välja svensk mat kan vara att den just är svensk

Under pandemin ökade efterfrågan på svenskproducerad mat –  för när vi konsumenter handlar själva väljer vi i högre grad svenskproducerad mat än vad restaurangerna gör. Samtidigt hamnade diskussionen om Sveriges självförsörjningsgrad högre upp på den politiska agendan, och bland gemene man, och i den undersökningen om våra livsmedelsval som Landshypotek lät göra bland allmänheten i september 2021 sa 85 procent att de oftast eller endast handlar svenskproducerad mat. Det främsta skälet till det uppgavs vara att gynna svenskt lantbruk eller trakten, bygden och de lokala producenterna. Mer än hälften var också beredda att betala mer för svenska livsmedel.

I och med krigsutbrottet i Ukraina har betydelsen av en väl fungerande nationell livsmedelsproduktion aktualiserats än mer. Samtidigt möter många av de lantbruksföretagare som producerar våra svenska råvaror en helt annan osäkerhet än de är vana vid och hushållen pressas av både högre matpriser och mindre plånbok, vilket påverkar valen i butiken.

Men varför ska man välja svenskproducerat och hur ser förutsättningarna ut för att producera mer mat i Sverige?

Närmare hälften av den mat vi konsumerar idag produceras utanför Sverige. Så svaret på frågan är att vi absolut skulle kunna välja svenskt oftare och att premisserna för att producera mera livsmedel här hemma är mycket goda med tanke på de fina förutsättningarna vi har.

• Det svenska lantbruket står sig starkt i konkurrens med andra länder. Djurvälfärd står högt på den svenska lantbrukarens agenda vilket också kan ses i de låga antibiotikanivåer som Sverige har. Vi är faktiskt bäst i klassen vilket är ett tydligt tecken på friska djur som mår bra. Öppna landskap i form av betes- och ängsmarker är också avgörande för en stor artrikedom i djur-och växtriket.
• Vi har också mycket bra förutsättningar för ett resurseffektivt lantbruk med en naturligt god tillgång till vatten och ett lagom varmt klimat. Våra kyligare vintrar ger också ett, generellt sett, lägre tryck från olika skadegörare och tjälen i marken en naturlig växtpaus för odlade grödor, men även ogräs. Men ett förändrat klimat kommer troligen göra att extremt väder som skyfall, översvämningar och långa torrperioder bli allt vanligare. Däremot skulle höstsådda grödor, som höstvete och höstraps kunna gynnas av det förändrade nederbördsmönstret. Om det blir brist på skyddande snötäcke kan även riskerna för frostskador öka, samtidigt som mildare vintrar kan leda till mindre skador på övervintrande grödor. 

• Något som också kan vara intressant att veta i sammanhanget är att det på grund av den jordförvärvslag som vi har i Sverige oftast är en fysisk person, alltså inte ett företag, som äger själva marken som utgör grunden för lantbruksföretaget. Det innebär även att det är en enskild person som har det personliga betalningsansvaret på belopp som kan uppgå till flera hundra miljoner kronor. Det är ganska unikt för just lantbruket och något att vara ödmjuka inför.

• Snittåldern på Sveriges bönder är närmare 60 år och runt 100 000 hektar åkermark byter ägare varje år. Grovt räknat landar kostnaderna för att finansiera alla ägarbyten på drygt 5 miljarder årligen så de unga får inte heller glömmas bort när utmaningar och möjligheter diskuteras i branschen – det är trots allt de som ska producera vår mat i framtiden.

  Det finns alltså många argument för att välja mer svenskproducerat i matbutiker och på restauranger. På så sätt kan även incitamenten öka för nästa generations lantbrukare att vilja ta sig in i branschen, utvecklingen av än mer hållbara brukningsmetoder kunna fortsätta och avkastningen stiga utan att lämna större avtryck på miljö och klimat .

  Hur världen ser ut om ett några månader vet vi inte något om. Det är en osäkerhet som vi helt enkelt behöver hantera. Men en sak vet vi i alla fall - mat måste vi alla ha och vår självförsörjningsgrad öka.